Göteborgs-Logens start 1947 - 1949

I Göteborg intresserade en WF-Broder, medlem i Stockholm, ett antal Göteborgare för Ordens syften. På liknande sätt verkade en till Göteborg inflyttad medlem i Nässjö-Logen. Med hjälp från Jönköpings-Logen som moderloge vidtogs sedan successiva mått och steg för att starta en Loge i Göteborg. Det första protokollförda mötet är från den 4 oktober 1947.

Den 14 december 1947 blev samtliga sju medlemmar kallade till Jönköping för att upptagas i Ordens-Sällskapet WF:s I grad. Gradgivningen gjorde ett djupt intryck på deltagarna, vilket framgår av följande utdrag från kommande protokoll:

"Dagordningen upptog bl.a. en punkt om intryck från Jönköpings-resan, och ombads medlemmarna att yttra sig. Broder Ekström yttrade bl.a. att det var ett av de högtidligaste ögonblick i hans liv och att det som gavs var av bestående värde som vi måste vårda och bygga vidare på. Samtliga bröder enades om att samma känsla som hade vederfarits broder Ekström även hade bemäktigat dem, och att hela dagen hade varit en verklig högtidsdag."

Under den närmaste tiden träffades pionjärerna i Göteborg ganska ofta. Mötena var förlagda till deras bostäder. Den 22 februari 1948 gavs grad II i Jönköping och den 4 april var det dags för grad III. För att få fram ett funktionsdugligt kollegium till start av logen var man tvungen att med ganska täta mellanrum företa resan till Jönköping för gradgivning. I medlemsmatrikeln för en av dessa pionjärer framgår att han tog grad I den 14 december 1947 och sedan följande grader i en tät följd fram till grad VII den 8 maj 1949.

Samtidigt fattades beslut att bilda en interimistisk Brödraförening av Ordens-Sällskapet W.F. av i Göteborg boende bröder. Vid detta tillfälle beslutades även utse ett interimistiskt kollegie, som fram till tiden för Göteborgs-Logens invigning skulle ta hand om Brödraföreningens verksamhet med vederbörlig assistens av tvenne i Göteborg boende Stockholms-bröder.

I och med Brödraföreningens bildande började en ny epok i WF:s historia här i Göteborg. Brödraföreningens kollegie, som under de mest anspråkslösa förhållanden arbetat på bildandet av en Göteborgs-Loge, tycktes nu med glädje kunna se fram mot den stora högtidsdag då bildandet av Göteborgs-Logen skulle bli verklighet.

Under Brödraföreningens verksamhet förekom icke något ritualenligt logearbete. Nya bröder, på förslag av Brödraföreningen, upptogs och genomgick reception i Göteborg i Jönköpings-Logens regi. Den första gradgivningen i Göteborg den 10 april 1949 på S:t Eriks Källare på Torggatan 25 gavs alltså av Jönköpings-Logen. Merparten av erforderlig rekvisita medfördes av Bröderna från Jönköping.

Den 1 oktober 1949 utfärdade Stor-Logen av Ordens-Sällskapet WF behörighet åt i Göteborg med omnejd boende bröder av Orden att upprätta en Allmän Loge av Orden med namnet Göteborgs-Logen av Ordens-Sällskapet WF.

Den 2 oktober 1949 blev Göteborgs-Logen högtidligen invigd i närvaro av Stormästaren och representanter från Stor-Logen och Ordens-Sällskapet WF:s övriga loger.

Därmed var målet nått och de "sju" bröderna kunde blicka tillbaka på ett strävsamt men lyckat värv. Göteborgs-Logen var nu mogen att börja sitt ritualmässiga logearbete med vederbörliga ceremonier.

Vid invigningen den 2 oktober 1949 hade Logen 37 medlemmar och det blev en snabb ökning av medlemsantalet så att man vid årsskiftet 1954/55 var uppe i 120 medlemmar.

Även om nu Logen i Göteborg var bildad återstod mycket arbete innan man hade "flyt" i arbetet. Av protokollen de närmast följande åren framgår att man hade mycket arbete med att ordna lokaler för verksamheten, skaffa fram rekvisita för de olika gradgivningarna och skaffa regalier.

Ordenslokaler

S:t Eriks källare

Det första ritualenliga mötet i Göteborg 1949 hölls på S:t Eriks källare på Torggatan. Det var en gradgivning i I:a graden, som gavs av Logen i Jönköping. Fastigheten är numera riven och har ersatts med en modern fastighet.

Valand

Till en början hade Göteborgs-Logen sina ritualenliga sammankomster i Ordenssällskapet Göta Par Bricoles lokaler på Valand.

Palace

Från årsskiftet 1963/64 överflyttades verksamheten till Palace, som ligger på Södra Hamngatan vid Hotellplatsen och Brunnsparken.

Coldin

Från årsskiftet 1969 överflyttades verksamheten till Göta Coldinu Ordens lokaler på Bellmansgatan.

Lennart Torstenssonsgatan

Göteborgs-Logens verksamhet bedrevs från 1972 i hyrda lokaler inom ett Ordenshus tillhörigt Ordenssällskapet Wänskaps-Brödernas Provinsloge i Göteborg. Fastigheten för Ordenshuset färdigställdes omkring 1926 och var i privat ägo till 1970, då den siste private ägaren skeppsredare Tor Erland J:son Broström avled. Huset är beläget på Lennart Torstenssonsgatan 4 i stadsdelen Lorensberg.

För den lekamliga spisen svarade en traktör, som arrenderade lokalerna dels för att serva de olika Ordenssällskapen, som fanns i huset, dels för andra ändamål under övrig tid.

Gathenhielmska huset

Den 31 oktober 1993 invigdes Gathenhielmska huset som Ordenslokal för WF och det är fortfarande Göteborgs-Logens Ordenslokal. För första gången fick Göteborgs-Logen tillgång till en egen lokal.

Gathenhielmska huset är ett av de äldsta väl bevarade trähusen i denna storlek i Göteborg och uppfördes på  1740-talet av efterlevande till kaparkaptenen och kommendören i svenska flottan Lars Gathenhielm. Det är ett hus med både historia och tradition som väl överensstämmer med WF:s anda. Huset ligger tillsammans med andra väl bevarade äldre hus i Djurgårdsreservatet och innebär stora möjligheter till kulturellt utbyte med andra verksamheter i området. Huset på Stigbergstorget i Göteborg har alltid varit föremål för stort intresse, alltifrån kungligheter, landshövdingar till gemene man. Gathenhielmska huset, liksom hela kulturreservatet intill med sina hus från 1600- och 1700-talet är omistliga inslag i Göteborgs kulturhistoriska miljö.

I förrummet på första våningen finns väggmålningar från 1700-talet, som symboliserar människans sinnen. Vidare finns ett stort rum, som går under namnet Kungasalen. Det alluderar på Karl XII, som dock aldrig besökte huset. Han finns dock i rummet i form av en stor målning. Rummet innehåller möbler, som varje generation ägare har samlat. Här finns vackra möbler och en mycket vacker italiensk öppen spis i vit marmor sedan byggnaden uppfördes. I den s k Versailles-salongen bjuds ljus och grönska genom vackra väggmålningar, som anknyts till slottet.

"Stora salongen" är det dominerande rummet i övervåningen. Detta rum används som Ordenslokal. I nästa rum "Gobeläng-rummet" finns husets förnämsta målningar. I karolinertidens storborgarhus hade man som en enkel gobelängvariant, stofftapeter. På väv trycktes kliché-mönster insmorda med klister. När man sedan blåste yllestoff över ser det ut som en sammetstapet. De som finns i Gathenhielmska huset räknas som den största som har bevarats i landet.